fredag 16 oktober 2015

Kaosstart och livsinsikt

Det blev en smått kaosartad morgon när vi väl lämnat huset. För det första lyckades dottern få in cykellåset i kedjan på sin cykel. Det krävdes lite pill och kanske två små svordomar innan jag fick loss låset. Sen bar det iväg på den frosttäckta marken, något försenade. Halvvägs till skolan kom tösen för långt ut i kanten och rätt som det var åkte både hon och cykeln i backen. Stora tårar, en ömmande höft och en storebror som redan nått fram till skolan. När vi väl kom dit hade han gått in för att inte komma för sent. Ännu större tårar föll på lillasysters kinder, hon fick inte säga hejdå. Vi kramades en stund och sen tog vi oss vidare till förskolan.

När jag kom hem fanns ett missat samtal och ett röstmeddelande på mobilen. En dämpad son berättade att han gått in för att komma i tid och han avslutade med ett ledset hejdå. Mitt hjärta snörptes ihop en smula och det kändes inte alls bra. Så, när sonen hade första rasten cyklade jag dit och mötte honom där. Vi fick säga ett ordentligt hejdå och sen gick vi leende på varsitt håll. Rutiner är oerhört viktigt för både mig och honom.

När jag cyklade hem och njöt av den friska luften och synen av omgivningen som var täckt av glittrande frost, plingade det till i huvudet. Ett speciellt pling som jag längtat efter under många år. Jag är en bra mamma. Jag är en bra mamma! Efter nio års föräldraskap kom en efterlängtad insikt. Äntligen har det sjunkit in och jag kan med stolthet i rösten säga att jag är en bra mamma. Många har sagt det till mig, men orden har stannat utanför kroppen. Ibland har jag känt små lyckofjärilar i magen som kommit åt känslan av att vara en bra mamma. Just idag, en helt vanlig fredag, tändes skylten och den ska få lysa, natt som dag, för att visa min stolthet.

Däremot tänker jag inte gå blint genom vardagen med den här insikten. Jag kommer varje dag, varje minut, att få jobba för att vara en bra och rättvis förälder. Varje dag kommer att innebära tvivel, felaktiga beslut och tillrättalägganden. Det ingår, ingen kan allt. Men alla kan göra sitt bästa.

Ha en fantastisk fredag!

1 kommentar:

  1. En olycka kommer sällan ensam. Tur det ordnade upp sig på ett bra sätt. Det klart du är. Det lyser igenom bloggen. Sedan finns det alltid dagar då vi vuxna inte räcker till. Det visar bara att vi är mänskliga.
    Helgkram Bosse

    SvaraRadera