måndag 30 oktober 2017

Havet i skymningen


Vi åkte till havet samtidigt som solen färgade skog och mark i eldfärger. Jag fick ont i hjärtat av allt det vackra som inte finns runt husknuten längre. Det finns, fast för långt bort. 


Skogen var mörk och tyst när vi klev ur bilen. Barnen var modiga och gick genom allén av granar utan att knorra. Framme vid grinden var det fullt av vatten och vi vände mot havet istället. 

Östersjön susade först genom träden och dånade högt när vi stod vid strandkanten. Allt färgat i blått och grått, nästan filmiskt. Vågorna slog jämna slag och månen hängde över trädtopparna. 


Fiskarstugan var mörk och tom. Fanns det spöken därinne? Dagen före Halloween kan vad som helst vara sant.

Vi åkte hem genom kvällen och  sakta värmdes fingrar och kinder upp igen. 

1 kommentar: