söndag 15 oktober 2017

Oformliga kroppkakor


När jag var en liten tös trodde jag att kroppkakor var gjorda på gamla hudflagor. Så när det var dags att göra såna på gymnasieutbildningen höll jag på att gå av på mitten. 

För femton år sedan var det dags att ta upp bekantskapen med denna maträtt igen. Min sambo älskar dem och när vi hälsade på hans föräldrar bjöds vi på just kroppkakor. Det var gott! 


Ikväll gjorde jag kroppkakor. Eller, oformliga potatismosklumpar med fyllning. Det osade av svordomar i köket när jag försökte få till bollar av smeten. När de till slut låg i kokande vatten andades jag ut. Det skulle jag inte gjort. De flikade sig och inte heller hjälpte det att försöka steka dem snygga efteråt.

Barnen åt med skepsis. De fyllde på med yoghurt efteråt. Jag åt för att det var mat och jag hade gjort mitt bästa. Maken åt för att det var gott. 

Svärfar har lovat att ge mig sitt recept. Hoppas verkligen att det blir bra kroppkakor sen.

4 kommentarer:

  1. Kroppkakor är ju så gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästa gång blir det förmodligen gott. Det blev inte rätt konsistens igår.

      Radera
  2. Du får göra palt i stället. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du något bra recept? Jag har varken ätit eller tillagat palt. 😊

      Radera